Höglunda

Borglunda

Bilden visar korna på väg hem till morgonmjölkningen.
Jag heter John-Erik Johansson och min fru heter Gudrun. Vår gård ligger i östra Jämtland i byn Höglunda som hör till Stuguns församling och Ragunda kommun. Karta och en vacker vy.

Gården i Höglunda övertogs av vår son hösten 2007. Som alltid när nytt folk kommer sker förändringar. Från att ha varit en gård som enbart levererar mjölk och kött planeras det nu även för förädling av mjölken. På ett eget gårdmejeri kommer det förhoppningsvis snart att kunna produceras ost.

Redan nu så säljs välhängt mört kött från gårdens djur genom Norrbete ek.f.

***************************************************************************

Jag låter hemsidan ligga kvar som den var när Gudrun och jag stod för ruljansen.

På vår gård finns 30 - 40 kor, de flesta av rasen SRB. Det är en sån ko som går först på bilden till vänster.

Vi har dessutom kalvar, kvigor och kastrerade tjurkalvar. Sammanlagt finns omring 50 ungdjur. Tidigare hade vi också slaktsvin men upphörde med dem våren 1998. Grisarna ca 270 st, hade vi på en gård som vi äger i grannbyn Borglunda.

På gården fanns också en hingst i många år, det var en nordsvensk arbetshäst. Vi har också två vallhundar. De är av av rasen Border Collie och är oumbärliga sommartid. Våra ägor är mycket utspridda men tack vare hundarna kan vi ändå flytta djuren obehindrat vart vi vill och kan på så vis nyttja beten långt borta.

Växtodlingen på gårdens hela areal, 70 hektar är ekologisk och godkänd av KRAV . Vi odlar gräs av olika sorter och korn. Allt vi odlar äts upp av våra djur. Gräset sparas i form av ensilage i en tornsilo och en plansilo. Dessutom gör vi rundbalar av en mindre del samt något hö. Kraftfoder till djuren köper vi från fabrik. Kraftfodret är godkänt av KRAV.
Mjölken , i genomsnitt ca 1100 liter hämtas varannan dag av mjölkbilen och fraktas till MILKO:s mejeri i Östersund. Mjölken är KRAV godkänd.

Vintern är lång hos oss. Klimatet kan vara mycket kärvt. Det kallaste jag varit med om var en vecka i slutet av 1978 då temperaturen låg på -42C när det var som värst.

Korna står inne från början av oktober till slutet av maj när det börjar växa igen. På vintern vägs allt foder ut individuellt till varje ko sex gånger/dygn. Utfodringen sköts automatiskt av en datorstyrd vagn. På sommaren flyttar vi korna till Borglunda 4 km bort. Där kan mjölkningen ske lättsammare i ett särskillt mjölkningsstall.

Vi vill att korna ska kalva på våren. Då får vi mest nytta av det värdefulla gräset på försommaren. Eftersom kvigorna också kalvar då kan det bli ca 45 kor som mjölkar under sommaren. Vi försöker att producera mjölken till en låg kostnad. Under juni, juli och augusti får korna en ny betesfålla efter varje mjölkning. De får då största delen av sin näringsförsörjning från betet. Kraftfoder utfodras i samband med mjölkningen. Från mitten av augusti när betet börjar tryta och de ljusa sommarnätterna är förbi, då får korna nöja sig med att äta rundbal på natten och beta på dagen.

Vi försöker att praktisera efter samma system som utvecklats på Nya Zealand men förstås anpassad efter våra förhållanden. Det är inte helt lätt och mycket återstår att göra

Korna semineras med tjurar från Svensk Avel
De äldre kvigorna går ute på sin andra vinter. Utfodringen till dem sker utomhus men de kan gå in i ett oisolerat stall. Det verkar som om kvigorna mår mycket bra av att gå ute trots kylan. Tjuren, om vi har någon, går tillsammans med kvigorna från början av september.

De flesta kalvarna föds utomhus. De följer sin mor omkring en vecka. Därefter går de i en grupp, som mest 24 st. När kalvarna är ca en månad flyttar vi ut dem till en egen betesfålla. Kalvarna får mjölk tills de är tre månader.

Det går åt mycket foder. Det gäller att hushålla med kraftfodret som är dyrt. Därför har jag konstruerat ett PC program som jag kallar för ROSITA. Det kan beräkna individuella balanserade foderstater till hela besättningen. ROSITA är enkelt att använda och har många funktioner som gör att man kan komponera bra och säkra foderstater till lägsta kostnad.

Utökad betesdrift

Vi kommer att i större grad än tidigare försöka producera mjölken från bete. För att lära mer om utökad betesdrift åkte vi till NordIrland i april 98.  Jag har försökt sammanfatta intrycken på följande länk. SRB-klubbens studieresa.

Läs mer om jordbruket. Klicka här så får Du läsa om gårdens historia, om Höglunda och mer detaljerat om gården. och oss.

Fler bilder

Bondgårdssemester.

På gården finns en stuga som går att hyra för den som vill uppleva vår vardag, vandra i bergen, fiska i bäcken eller bara ta det lungt. Klicka här för en bild på gården.

Många av mina kollegor upphör med mjölkproduktionen. Här har jag statistik och synpunkter.

Min sida om vindkraft 

Att spara energi och bli energieffektiv är en nödvändighet för att vi ska uppnå ett uthålligt sammhälle. Det vill jag efter min förmåga hjälpa till med att få till. Därför har jag engagerat mig i ett EU-projekt, GEROMINO, som har som syfte att minska enerergianvändningen på Europas mjölkgårdar och att få dem energieffektiva.

Vill du fråga om något så skicka ett E-post, eller ring 0695-30032. Mobil 070-6569256
John-Erik Johansson. Borglunda 131, 830 76 STUGUN.

 Sidan skapad den 18 januari 1998. Uppdaterad den 3 juli 2006.

j.johnerik@gmail.com