Det vore bra för mjölkproduktionen i Jämtland om gränsen för stödområdesindelningen flyttades. Den bör följa växtodlingsgränserna. Det skapar rättvisa och respekt för beslut. Här visas en zonkarta.
Särskilt för oss ekoodlare spelar betingelserna för växtodling större roll än för de konventionella odlarna. Eftersom vi producerar våra djurs foder på gården i högre grad än konventionella blir vi inte "kompenserade" på samma sätt som de.
Vi kan inte med inköpt kraftfoder höja avkastningen på korna och därigenom få en ökad del av prisstödet. Ligger vi dessutom i "fel" stödområde blir det ännu kännbarare att gå över till ekologisk odling. Väster- och Norrbottens kustland ligger i stödområde 2a eller 1 trots att växtodlingszonen är 5. Vår växtodlingszon i område 2b Jämtland är 6 och 7! Hälsingland som också har 2b ligger i zon 4. Kan detta vara rimligt?
På kartan över områdesindelningen har jag ritat ett streck där jag anser gränsen borde gått. Men även gränsen för omr. 1 borde ha ändrats. Minskningen av antalet gårdar med mjölproduktion är orimligt stor i många socknar. I min dator har jag samlat data över mjölkproduktion och antal gårdar sen 1989. Även investeringar som det utgått statligt stöd till men bara fram till 1996. På skördar av vall och korn finns data från den gamla skördestatistiken. Diagram över vall och kornskördar i Jämtland.
Därför har jag möjlighet att väldigt detaljerat visa dessa. Vill Ni veta mer så skriv eller
ring. 
På följande diagram visas vart pengarna gått men om ni vill se hela materialet är det också möjligt.
Här är ett diagram som visar hur mycket pengar en gård i stödområde 2b i genomsnitt får i prisstöd på mjölk.
Observera den stora spridningen mellan socknarna.
Det andra diagramet jämför hur mycket som betalas ut i genomsnitt i de olika stödområdena i Jämtland. Dessutom visar diagrammet Stuguns socken där jag bor och Brunflo där Lars-Göran Rödén bor.Varför vi engagerat oss så hårt för att förändra områdesindelningen framgår väl när Ni studerar diagrammen. Men som synes är spridningen stor. En förändring av gränsen skulle troligen kompensera de största gårdarna så att avvecklingen av de små påskyndas.
Därför anser jag att storleken på stöden på något vis bör differensieras (Se motion till LRF som bifogas). Tidigare har jag hävdat att
minskningen var större och utvecklingen sämre i 2b än i 2a. Det stämmer även nu om man räknar till pengar som en gård i genomsnitt får. Den mörkblå kurvan med kvadrater är omr 2b i Jämtland. (Den har tyvärr ingen etikett). Om man tar ett genomsnitt har utvecklingen varit densamma både i 1och 2a. (Min tolkning). Sen 1989 har ca 6 av 10 gårdar upphört med mjölkproduktion. I Härjedalen har bara 10 gårdar kvar i år mot 63 år 1989. Utvecklingen sker väldigt olika i socknarna.
Genomsnittsgården i Gåxsjö
och Åre som ligger i omr 1 och har det högsta prisstödet i Jämtlands län. Det samband jag tycker mig se är att i många områden har prisstödet inte varit tillräckligt. De små gårdarna får för lite. Det gäller oavsett stödområde.
Till huvudsidan
John-Erik Johansson
0695-30032
gesund@algonet.se
2002-04-06 14:28:15