XI:1705 Hans MÅNSSON
Bonde i Korsta, Lit. Blev minst 60 år.
| Född: | 1595 Lit, Korsta, Z. |
|---|
| Död: | efter 1655 Lit, Korsta, Z. [1] |
|---|
Noteringar
Heter Hans Mogensen enl Gudrun Frostedal
Tron Börilsson i Valne hade en tid varit soldat, men år 1655 kallas han husman. Varken i den ena eller den andra egenskapen låg dock hans storhet; den berodde därpå, att han var en vis man av rang. Huruledes han utbjöd sin konst, berättade två män på Lits ting år 1655. Till Kjell Hemmingsson i Högen, Häggenås, kommo en dag Tron och Jon Köpman sent om en afton. De begärde hus, det han dem tillät. Medan de sutto, frågade Kjell: Jon, vad har du för en stallbroder med dig ? Då svarade han: Det är en skoleperson. Någon stund senare tillfrågades Jon åter, vad stallbroder han hade med sig. Han svarade då: Spör icke ! Han är en man, som väl vet, vad du har uti ditt visthus och källare. Sin konst torde Tron dock ej fått visa i den gården.
De två männen hade också kommit till Hans Månsson i Korsta, Lit. Och de kommo uti en hast, heter det. Där ville de intala Hans, att Tron kunde eftergöra det som bortkommet var. För någon tid sedan, sade Jon, blevo två riksdaler bortstulna för mig, men denne Tron gjorde så, att de kommo uti mitt våld igen. I gården synes man emellertid ej haft någon användning för den väl vitsordade mannens skicklighet. (Källa: Fornvårdaren I, sid 44-45)
I stycket ovan nämnde Kjell Hemmingsson i Högen var gift med Kerstin Månsdotter, som var dotter till Måns Hansson i Korsta, Lit, och var sannolikt en syster till Hans Månsson. (Björn Espell)
Per Karlsson, levde 1613 i Fjäl, Lit; hade svurit svenskarna trohetsed; 4 tunnor kunde sås på gården; halva gården om 2 tunnor ägdes av en farbrors omyndiga barnbarn och den delen blev befriad; 2 tunnor var förbrutet och fick arrenderas för 3 mark; de omyndiga barnen var Hans Månsson och Hans Larsson och deras andelar var fria. (Källa: Räfsten med jämtarna 1613, sid 91, 95)
Hans Månsson var en av de cirka 1300 arvejordsägande jämtlandsbönder, som fick sin arvejord konfiskerad år 1613 av den dansk-norske kungen Kristan IV. Detta som straff för visat svensksinne eller underlåtenhet att stödja kungen i striderna mot Sverige; Jämtland hörde fram till 1645 till Danmark-Norge. Ägarna fick dock bo kvar och arrendera gården mot erläggande av vissa avgifter jämte en arrendesumma. Här gällde det arvejord i Korsta och en ängslott i Bye. Den svenska drottningen Christina återgav dock de jämtländska bönderna deras bördehemman genom en resolution den 24 december 1645. (Källa: Räfsten med jämtarna 1613, sid 91)
Bonde i Korsta nr 4, Lit. (Källa: RA, H)
Linje
Källor
1) Beräknat
2) Fornvårdaren I
Personhistoria
Källor
|