IX:275 Carl Gustaf HAMMARSKÖLD
Överste vid Jämtlands regemente på Frösön, Z. Blev högst 67 år.
Noteringar
(Han är proband för ättlingarna i Jämtland)
När general Armfelt på sensommaren 1718 bröt upp från Duved för att erövra Tröndelagen hade han i sin armé bl. a. tre officerare med namnet Hammarskjöld. Det var överstelöjtnanten Carl Gustaf Hammarskjöld, född 1662, och hans tvenne söner, Lars kapten vid Ovikens kompani och Carl sekond kapten på faderns kompani. Alla tre överlevde fälttågets strapatser och återkommo till Jämtland. Överstelöjtnanten erhöll avsked 1727 och dog kort därefter. (Källa: Hammarskjöldsättlingar i Jämtland, ÖP, 1954, Daniel Lindström)
Carl Gustaf Hammarskjöld var bosatt först på Åkeräng i Sunne, sedan på Vången i Alsen. När han år 1687 gifte sig med överste Ulfsparres dotter Hedvig, ägde ett storartat bröllop rum på Kungsgården, Frösön. Som kaptenlöjtnant disponerade han Öne på Frösön. Släkten Hammarskjöld kom från Småland och ägde bl. a. Fårebo i Misterhult, Humlekärrshult i Döderhults socken, Väderum i Tuna, m fl. De är begravda i Misterhults eller Tuna kyrka i närheten av Vimmerby, Kalmar län. (Källa: Jämten 1956, sid 110)
Öne kaptenlöjtnantboställe på Frösön. Vid det äldre indelningsverkets genomförande tillkom livkompaniet Öne kaptenlöjtnantboställe. Regementschefen var blott till namnet chef för livkompaniet och var i detta hänseende tilldelad Vällviken i Sunne socken som kaptenboställe, men bodde aldrig där, utan erhöll endast förmånerna av bostället, som alltid var utarrenderat. Den som förde det omedelbara befälet över livkompaniet hade titeln kaptenlöjtnant. Den första kaptenlöjtnanten på Öne, Frösön, var Carl Gustaf Hammarskjöld. För honom är vid Karl XI:s generalmönstring år 1686 å Frösön för Öne antecknat: ''Flyttar till sitt boställe kommande åhr, hemmanet illa farit och nedrött.'' Ny byggnad uppfördes 1738 och placerades på ett bättre läge en bit längre österut på tomten. I källan finns ett foto från omkring 1910 av karaktärsbyggnaden, innan det flyttades till sin nuvarande plats på området. (Källa: Jämten 1964, sid 41-42)
I källan finns en lång redogörelse av familjens år i Jämtland i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Efter freden 1721 tyckes det inom svenska armén ha genomförts en sorts nödtvungen 'degradering'. Det nämns i meritförteckningen för överstelöjtnant Hammarskjöld, att han nödgats lämna bostället i Alsen och var då förflyttad till en majorsindelning. Han begärde då permission för att med de sina resa på ett besök till släktingarna i Småland, men han återvände aldrig mera till Jämtland. Han är begravd i Tuna kyrka, där hans banér ock är uppsatt. Fru Hedvig överlevde sin make i 25 år, alltfort boende på Tuna. (Källa: Jämten 1930, 93-ff, Anna Werner, Då Hammarskjöldarna voro jämtar)
Makarna Carl Gustaf Hammarskjöld och Hedvig Ulfsparre hade även sonen Åke, född 1691-02-06, och som blev överste i hessisk tjänst och övertog släktgården i Tuna, Småland. Paret hade även dottern Christina, född 1697-09-12, och som blev gift med friherre Carl von Friesendorff. (Källa: Jämten 1930, 93-ff, Anna Werner) och (Källa: Hammarskjöldsättlingar i Jämtland, ÖP, 1954)
Översten var chef för regementet. Han skulle först av allt näst Gud älska, ära och vörda sin kung. Han skulle ha ett gott förstånd, hålla strängt på disciplin och gudsfruktan och veta vad en knekt tålde. Han skulle också känna till allt om tjänsten i fält och vara tapper och beslutsam. (Källa: Karolinen, sid 17, Alf Åberg och Göte Göransson)
Carl Gustaf Hammarskjöld blev volontär vid Livgardet 1680, löjtnant vid Jämtlands regemente 1682, kaptenlöjtnant 1683, regementskvarermästare 1686, kapten 1698, major 1709, överstelöjtnant 1710, överste med avsked 1727. (Källa: Jämten 1956, sid 109) och (Källa: Jämtlands försvenskning, Hans Jacobsson, 1991)
Källor
1) Jämten 1939
2) Jämten 1956
3) Jämten 1930
Personhistoria
|