XI:1697 Kyrkoherde Erich ERIKSSON BLIXT

Pastor i Hammerdal. Blev högst 61 år.

Äktenskap med XI:1698 Karen ERIKSDOTTER (1575 - )

Barn med Elisabet PEDERSDOTTER (1590 - 1657)

Noteringar

Erik Erikssøn Blix
Død 1640-1650.
Var 1602 kapellan til Oviken, blev omkring 1615 sogneprest til Hammerdal, men synes at være blit avsat fra dette embede 1637. Han bodde senere paa sin gaard Görvik og døde i begyndelsen av 1640'aarene. Han hadde mange barn.

Jöns ERIKSSON (1615-1699)

Hans ERIKSSON (1612-1689), bonde, svensk länsman och kyrkvärd i Grenås, Hammerdal, Z, gift med Lisbet PERSDOTTER (1620-1653) samt andra gången med Valborg PERSDOTTER (1635-1706).
Sonen Erik HANSSON (1646-1733), bonde i Grenås och Gåxsjö, Hammerdal, gift med Gölin ANDERSDOTTER (1659-1744), har bland ättlingarna den svenske konstnären Yngve GAMLIN (1926-1995).
Diplomaten och chefen för vapeninspektörerna i Irak, Hans BLIX f 1928 samt dennes brorson, mediapersonen och chefredaktören för Grönköpings Veckoblad, Erik BLIX, har också sina rötter i denna familj.
Dottern Elisabet HANSDOTTER (1642-1719), gift med bonden och kyrkvärden Olof OLOFSSON (1623-1703) i Gåxsjö, Hammerdal.
Dottern Elisabet HANSDOTTER (1640-1701), gift med bonden Anders KARLSSON (1635-1718) i Gärde, Ström, och Grenås, Hammerdal.
Sonen Per HANSSON (1649-1715), bonde, kyrkvärd och nämndeman i Skallgård, Fyrås, och gift med Britta CHRISTIANSDOTTER (1665-1732)
Dottern Cecilia HANSDOTTER (1662-1715), gift med bonden och kyrkvärden Per CHRISTENSSON (1652-1699) i Grenås och Viken, samt omgift 1702 med sin dräng, nämndemannen, bonden och kyrkvärden Per ERIKSSON (1660-1715) i Solberg, Hammerdal. Denne Per var son till Erik OLOFSSON i Fyrås, och Per hade syskonen dragon Olof Swe (1667-1744) och Karin (1675-1705), gift med bonden och nämndemannen Olof ISRAELSSON (1678-1750) i Fyrås och Hallen, Hammerdal.
Kerstin ERIKSDOTTER (död 1657), gift med bonden Welam PERSSON (1615-1679), Fyrås, Hammerdal, Z.
Dottern Märet WELAMSDOTTER (1653-1729), gift med bonden och nämndemannen Jon OLOFSSON (1650-1694) i Hallen, Hammerdal.
Dottern Kerstin WELAMSDOTTER (1655-1691), gift med Ivar ANDERSSON Ryss (1660-1718), bonde, korpral, förridare och fänrik. Han omkom i den stora fjällkatastrofen 1719 i Jämtlandsfjällen med Armfelt.
Kerstin Eriksdotter var gift första gången med en Per, med vilken hon hade sönerna Måns PERSSON (död 1662), Peder PERSSON (1642-e 1684) och Salomon PERSSON (1644-e 1684), som 1684 hade bott i Norge i 20 år.






Familj med: Elisabeth PERSDOTTER (1590-1657). År 1637 köpte hon som änka Haraldsgården i Sikås, Hammerdal, sedermera kallad Bånggården. 1650-10-30 får hon frihetsbrev på Bånggården i Sikås, Hammerdal, som sitt änkesäte. (Källa: Jämten 1950, sid 26).
Barn:
Barbro BLIX (1619-e 1651), gift med kaplanen Erik Erici RAMSELIUS (1610-e 1655) även benämnd Theonomus, komminister i Sunne, Z, 1648-1655. Ramselius var son till kyrkoherde Ericus GUDMUNDI (1570-1629), som var kyrkoherde i Ramsele, Y, 1604-1629. Namnet Theonomus i formen Theonymi nyttjades i senare delen av 1600-talet av en medlem av Blix-släkten i Norge. Det är därför möjligt att herr Ericus själv på något sätt hörde samman med denna släkt. Bland barnen: Erik Eriksson BLIX, född 1651, som blev residerande kapellan i Öksnes i Vesteraalen, Norge, år 1690 efter morbrodern Peder Eriksson BLIX (prästson från Hammerdal), död 1711. (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 211, supplement av Bertil Hasselberg, 1964)
Karin BLIX (1620-1702), död i Bergen, Norge.
Peder BLIX (1621-1694), kaplan i Oksnes, Norge. Han efterträddes som kaplan av systersonen Erik Eriksson BLIX (1651-1711)
Sofia BLIX (1626-1709), gift med kaplanen Erik SKANCKE och hans efterträdare Jens Christophersen SVABOE i Verdal, Norge
Margareta BLIX (ca 1630), inget känt ännu.
Elisabeth BLIX (1631-1700), död i Bergen, Norge.
Carl (1633-1698), bonde i Sikås, Hammerdal, Z, gift 1688 med Karin Pålsdotter (1679-1758). Carl är en osäker relation till fadern Erik Blix, då Carl blir far till sin son Erik så sent som år 1690.


Vigsel: före 1619 Hammerdal, Z 4)





Noteringar
Kyrkoherden Erik Eriksson Blix (1576-1637) är något av en nyckelperson för många släktforskare genom att hans 10 barn har förgrenat sig så rikt i såväl Sverige som Norge. Många kan räkna sina anor från honom. Blix var kapellan i Oviken i Jämtland år 1602, där han bevittnade en hemmansförsäljning och även ett lån. Mellan åren 1617 och 1637 synes han ha varit kyrkoherde i Hammerdals socken och efterträddes år 1637 av Mårten Halvardsson Stenius. Blix arbetade bl. a. i Hammerdals nya kyrka, som byggdes åren 1588-1590, efter att den tidigare hade brunnit ned.

Erik Eriksson Blix bygslade år 1629 1 ½ tu i Görvik efter änkan Karin och 1631 hade han utvidgat hemmanet. En Olof Olofsson bygslade år 1635 1 ½ tunna efter Herr Erik, och de betalade även för en Anders Nilsson i Ede.

Erik Blix var sannolikt gift två gånger och i stiftets herdaminne har man angett vilka mödrarna var till Eriks 10 barn, nämligen; ?Erik, Hans, Jöns, Karl och Kerstin hade Karin Eriksdotter (1575-1618) som moder medan Barbro, Karin, Peder, Sophia och Elisabeth hade Elisabet Pedersdotter (1590-1658) som moder. Med den senare var han gift före år 1619. Som änka köpte hon år 1637 Haraldsgården i Sikås, Hammerdal.

På Hammerdals ting 22 nov 1622 klagade herr Erik över en sin sockenbonde Per Henriksson i Fyrås, som utlåtit sig kunna avsätta pastor vilken dag som helst. Han hade kallat herr Eriks hustru 'et haffmodigt skarn' och sagt att 'herr Erik står så länge och wimbler i kyrkan, thet Peder kiaedis derwid'. I förening med åtskilliga av sina ämbetsbröder undertecknade herr Erik 28 januari 1633 en supplikation till länsherren Olof Pars-Berg att erhålla 'quegtionde og fordenskab'. Prosten Salomon Larsson Blix i Lit visterade Hammerdal 18 september 1637, då han hade att utreda en olaga trolovning, vartill herr Erik, 'förrige sogneprästen i Hammerdal' gjort sig skyldig. Han synes i anledning häraf blivit avsatt. Ny pastor var då utnämnd.

Det berättas att herr Erik 'någon gång förrättat gudstjänst i Sörli i stället för prästen i Snåsa, som räknade denna fjällsocken som sitt annex. Det var nämligen lättare att komma till Sörli-Nordli från Hammerdal än från den norska moderförsamlingen'.

Erik Blix skall jämte Daminanus i Rödön ha vägrat avlägga trohetsed till Sverige. Han skulle då ha levat ännu år 1645. Enligt stiftets herdaminne, var han död år 1646. Enligt Hülphers blev en son kyrkoherde i Norge, två bönder i socknen, tre döttrar gifta med präster i Norge och den fjärde med en bonde i Lit.

1637-11-27 överlåter Sven Olofsson och hustrun Kerstin Gunnarsdotter Haraldsgården i Sikås till Elisabeth Pedersdotter och salig herr Eriks barn. (Källa: Lagfartsregistret för Hammerdals tingslag)

(Källor: Festskrift till C.J.E. Hasselberg, sid 136, Eric Festin; Janrik Bromé, JHH, del III, sid 298; Hammerdalskrönikan år 1974; Härnösands stifts herdaminne, Leonard Bygdén; Supplement till herdaminnet av Bertil Hasselberg; Årsboken Jämten 1950; H-G historia, GE; 'Slekten Blix fra Jemtland', Thomas Norum; Skanke ätten, Roger de Robelin.)





Källor
1) Beräknat
2) Jämtlands reformator, Carl Wangby
3) Skancke ätten, Roger de Robelin
4) Jämten 1930
5) Levde 1637-09-18 vid prostvisitation; salig 1637-11-27 i dmb.

Personhistoria